Ordförklaringar

i alfabetisk ordning[SS1] [Fv2] 

A H. Almaas: A. Hameed Ali, känd under sitt författarnamn A. H. Almaas, föddes i Kuwait 1944. Vid 18 månaders ålder drabbades han av polio och använder därför krycka. När han var 18 år flyttade han till USA för att studera vid University of California, Berkeley. Under sina doktorandstudier i fysik nådde han en vändpunkt i livet som ledde honom att alltmer utforska människans psykologiska och andliga natur.

En nära-döden-upplevelse bidrog djupt till utvecklingen av Diamond Approach. Under denna upplevelse mötte han ett rent medvetande eller en självmedveten närvaro, något som tog honom flera år att helt integrera i sin förståelse och praktik. Denna erfarenhet klargjorde för honom medvetandets transcendens bortom både liv och död.

Adi Shankara: Adi Shankara var en indisk filosof och andlig lärare som levde under 700-talet. Han är mest känd för att ha återupplivat och spridit Advaita Vedanta, läran om icke-dualitet. Enligt denna lära är det sanna jaget (Atman) och den absoluta verkligheten (Brahman) ett och samma.

Shankara skrev många viktiga texter och hymner och reste runt i Indien för att undervisa och återuppliva den vediska filosofin.

Advaita Vedanta: Advaita Vedanta (sanskrit: advaita = “icke-dualism”; a uttrycker negation, dvaita = dualism) är ett filosofiskt synsätt som utvecklades på 700-talet men har rötter i de tidigare Upanishaderna, där de äldsta spåren av filosofiskt tänkande i Indien bevarats.

Riktningens främste tänkare var Adi Shankara. I sina kommentarer nämner Shankara en tidigare lärare i traditionen, Gaudapada, som troligen levde på 500-talet. Gaudapadas verk räknas som det första bevarade inom Advaita Vedanta.

Huvudtankarna i Shankaras Advaita Vedanta

• Den yttersta verkligheten är odelbar, oföränderlig och evig, medan världen upplevs som mångfasetterad, föränderlig och fylld av individuella personer.
• Atman och Brahman är i grunden ett. Den individuella själen (atman) är inget annat än världssjälen (Brahman). Föreställningen om Brahman som något skilt från individen ses som en lägre sanning.
• Människans befrielse (moksha) uppnås genom insikten om enheten mellan Atman och Brahman. Det är illusionen (maya) som gör att vi uppfattar världen utifrån vår egoistiska ståndpunkt.
• Shankara utgår från Upanishaderna, Bhagavad Gita och Brahma Sutras i sin lära. Han rekommenderar att man lämnar världslivet, praktiserar yogaövningar och mediterar över de heliga texterna, särskilt Upanishaderna.
• Hängivenhet (bhakti) till en personlig gud fördöms inte direkt men betraktas som en lägre form av andlig praktik.

Advaita Vedanta och modern vetenskap

Det påstås ibland att tänkandet i Vedanta har påverkat modern vetenskap. Till exempel var Erwin Schrödinger vedantist och menade att han inspirerades av Vedanta när han formulerade kvantteorin. Tillsammans med Heisenberg utvecklade han en helt ny uppfattning av verkligheten inom den moderna fysiken.

Anattalakkhana Sutta: Anattalakkhana Sutta är central i Theravada-traditionen (den tidiga buddhismen) eftersom den lär ut icke-jag (anatta) direkt och enkelt, som en del av Buddhas första läror till sina närmaste lärjungar.

Anattalakkhana Sutta, ofta kallad “Icke-jagets kännetecken-sutta” är den andra undervisningen Buddha gav efter sin upplysning. Det var strax efter det att han undervisat om de fyra ädla sanningarna som man säger först satte Dhamma-hjulet i rullning. 

Anicca, dukkha, anatta: De tre sanningarna Anicca "förgänglighet" som innebär att allt i livet är i ständig förändring. Dukkha betyder "lidande" eller "otillfredsställelse" och syftar på den grundläggande känslan av otillfredsställelse som finns i livet, ofta kopplat till att vi blir fäst vid något som är förgängligt. Anatta betyder "icke-jag" vilket innebär att det inte finns något oföränderligt, permanent jag. 

Arketyper: Arketyper är ursprungliga, universella mönster eller symboler som finns i det kollektiva mänskliga psyket/undermedvetna, ett begrepp myntat av Carl Jung.

Exempel på arketyper:

• Modern – omhändertagande, närande.
• Hjälten – modig, utmanar faror.
• Skuggan – den mörka, dolda sidan av oss själva.
• Den vise gamle mannen/kvinnan – visdom, vägledning.
• Trickstern – lurendrejaren, den som bryter regler för att skapa förändring.

Användning

• I psykologi för att förstå personlighet och drömmar.
• I myter, religion, litteratur och film för att skapa berättelser som känns igen överallt, till exempel Gandalf (den vise), Frodo (hjälten), Gollum (skuggan) i Sagan om ringen.

Auroville: Auroville är ett minisamhälle som verkar för hållbar utveckling, både socialt och miljömässigt. The Matrimandir som på sanskrit betyder "Moderns tempel" betraktas som staden Aurovilles själ och denna runda byggnad som besöks av människor från hela världen representerar inte någon specifik religion.

Awareness (Sati): Ickekommenterande medvetenhet. Begreppet ligger nära medveten närvaro - mindfulness. “Sati” (på pali) eller “Smriti” (minne på sanskrit) som syftar på förmågan att vara närvarande i nuet utan att döma. Detta så kallade varsevarande (ett begrepp myntat av den svenske munken Natthiko) är en central del av meditationsutövning och bidrar till sinnesnärvaro och inre frid.

Bahjans: Bhajans är andliga sånger eller hymner som sjungs för att uttrycka hängivenhet och uppleva enhet med det gudomliga. Ordet bhajan kommer från sanskrit och betyder att vörda eller tjäna. Bhajans sjungs ofta i grupp med enkel melodi och rytm som alla kan följa, och de brukar ackompanjeras av instrument som harmonium, trummor (till exempel tabla eller mridangam) och cymbaler. Bhajans öppnar hjärtat, skapar närvaro och stärker gemenskapen i satsang (andliga samlingar). Genom att upprepa lovsånger renas sinnet, och uppmärksamheten riktas bort från ego och tankar till hjärtats stillhet och hängivenhet.

Bordun: I västerländsk musik kallas denna upprepande (monotona) grundton för bordun vilket användes mycket inom renässansmusiken, den fanns på medeltiden och den finns i folkmusik även idag. Indisk klassisk musik är alltid monofonisk med en statisk bordun kring vilken musiken rör sig. En raga är en skala som följer ett visst mönster och skapar en stämning som slingrar sig runt borduntonen i en ordnad improvisation. Det finns morgonragor och kvällsragor och deras skalor varierar ofta mellan fem och nio toner. 

Buddhadharma: Buddhadharma betyder Buddhas lära. Det syftar på de undervisningar och metoder som leder till upplysning, som Buddha delade för att visa vägen bort från lidande och till sann frihet.

Chitananda rupaha: Chitananda Rupaha är ett sanskrituttryck som betyder "formen av medvetande och salighet" (chit = medvetande, ananda = salighet, rupaha = form). Det beskriver den sanna naturen hos Självet eller det Absoluta som ren medvetenhet full av lycka, bortom kropp och sinne. Det är en central idé i Vedanta och Shaivism, där man säger att vår innersta verklighet är just denna eviga medvetenhet som är full av frid och glädje.

Dakshinamurti: En aspekt av Shiva som den tyste gurun. I Advaita Vedanta ses han som Brahman (skaparen) i guruform, som lär ut att Atman och Brahman är ett. Han sitter under ett banyanträd, undervisar i tystnad (mauna) och symboliserar direkt, intuitiv upplysning bortom dualitet. Ramana Maharshi jämförs ofta med Dakshinamurti för sin undervisning genom tyst närvaro.

Dana: Dana är ett buddhistiskt begrepp som betyder generositet eller att ge. Det är en grundläggande dygd inom buddhismen och innebär att man ger utan att förvänta sig något tillbaka, vare sig det handlar om materiella ting, tid, energi eller stöd.

De Fyra Ädla Sanningarna: När Siddharta Gautama satt under Bodhiträdet nådde han insikt och vaknade upp till sin sanna natur, och blev en Buddha, vilket betyder “den uppvaknade”. Den första undervisningen han gav efter upplysningen blev grunden för hela den buddhistiska filosofin och kallas De Fyra Ädla Sanningarna:

1. Det finns otillfredsställelse (dukkha)
   Livet innehåller alltid någon form av lidande eller otillfredsställelse, oavsett om det är smärta, förlust, oro eller den subtila känslan av att något alltid saknas.
2. Orsaken till otillfredsställelsen är begär (tanha)
   Detta lidande uppstår ur vårt oändliga “sug” eller begär – att ständigt vilja ha något annat än det som är, att hålla fast vid det vi gillar och fly från det vi ogillar.
3. Det finns ett slut på otillfredsställelsen
   Genom att förstå verklighetens natur och släppa begäret kan lidandet upphöra, vilket leder till Nibbana (Nirvana på sanskrit) ett tillstånd av befrielse och inre frid.
4. Vägen till slutet på lidandet är den åttafaldiga vägen
   Denna väg består av rätt förståelse, rätt avsikt, rätt tal, rätt handling, rätt livsföring, rätt ansträngning, rätt medvetenhet och rätt koncentration. Genom att följa denna väg utvecklas visdom, etik och meditation, vilket leder till insikt och uppvaknande.

Dervischer: Dervischer (darwish på arabiska) är medlemmar av sufiska ordnar inom islam, en mystisk gren där man söker direkt erfarenhet av Gud genom kärlek och hängivenhet. Den mest kända gruppen är de virvlande dervischerna (Mevlevi-ordern) i Turkiet, som utför en snurrande dans, sema, för att nå extas och förening med Gud. Dervischer är mystiska muslimer (sufier) vars praktik är förbjuden i många muslimska länder idag, men som strävar efter att upplösa egot och förenas med Gud genom bön, musik och dans. En anledning till att sufism blivit förbjuden är att en sufi upplever Gud inom sig, vilket går emot vissa religiösa tolkningar.

Islam började som en religion med fokus på rättvisa, gemenskap och medkänsla.
Sufismen växte fram som islamisk mystik där man söker Gud genom kärlek, bön, musik och dans, och betonar humanism, tolerans och inre upplevelse. Idag har sufismen ofta trängts undan av mer extrema och bokstavstrogna tolkningar, som salafism och politisk islamism i länder som Afghanistan och Iran, där sufier ibland förföljs eftersom deras öppna och kärleksfulla syn på Gud anses hota maktstrukturer och dogmatism. Samtidigt som självmordsbombningar i religionens namn började, den första kända organiserade användningen var 1983 i Libanon, utförd av Hezbollah mot amerikanska och franska mål i Beirut. Då körde en självmordsbombare en lastbil in i ett amerikanskt militärhögkvarter och dödade över 200 marinsoldater. På 1990-talet började palestinska grupper som Hamas använda självmordsbombning mot Israel, och metoden spreds senare till al-Qaida, IS och talibanerna.

Devi: Devi betyder "Gudinna" på sanskrit och är en central gudom inom hinduismen. Hon representerar manifestationen (Shakti) och hon kan ta många olika former, som kraftfulla krigarinnor eller milda modergestalter. Devi symboliserar skapelse, beskydd och förstörelse, och dyrkas i många olika skepnader, till exempel Durga, Lakshmi, Kali eller Saraswati. 

Kali till exempel är en kraftfull gudinna som spräcker illusionen om varaktighet och fasta former. Hon visar att allt i världen är föränderligt och att verklig frihet finns bortom det som är tillfälligt. Genom att bryta ner det gamla och förgängliga tvingar Kali oss att se förgängligheten för att släppa rädsla och egostrukturer. Detta leder oss mot en befrielse oberoende av tid och rum. 

Saraswati är gudinnan för kunskap, visdom, konst och musik inom hinduismen. Hon avbildas ofta med en veena (ett musikinstrument) och en bok, och symboliserar lärande, kreativitet och klarhet i tanke. Saraswati hjälper oss att utveckla intelligens och inspiration. 

Lakshmi är gudinnan för rikedom, lycka och välstånd inom hinduismen. Hon avbildas ofta sittande eller stående på en lotusblomma, med guldmynt som rinner från hennes händer. Lakshmi symboliserar både materiell och andlig rikedom och beskyddar sina anhängare med välgång och framgång.

Dhoti: Dhoti är ett långt tygstycke, oftast vitt eller naturfärgat, som män virar runt midjan och benen och knyter på olika sätt. Det symboliserar enkelhet, renhet och respekt i indisk kultur. Lungi är ett kortare tygstycke än Dhotin, liknande en sarong, som främst bärs av män i södra Indien, Sri Lanka, Bangladesh och delar av Sydostasien. Det knyts runt midjan och hänger löst som en kjol, vilket gör det svalt och bekvämt i varmt klimat. Lungin används både till vardags hemma och ibland vid enklare ceremonier.

Double Unity: Ingen jag-känsla – Double Unity. Under de första månaderna har barnet ingen upplevelse av ett separat jag. Det finns ingen tydlig gräns mellan sig självt, modern och omvärlden – allt är ett.

Inom Diamond Approach kallas detta Double Unity då barnets existens och medvetande är ett med en odelad enhet med modern och omgivningen. När egot utvecklas skapas gränser mellan “jag” och “du”, och känslan av separation uppstår samtidigt som en egen identitet börjar forma sig.

Inom psykologin (Winnicott) talas om snuttefilten som ett övergångsobjekt – något barnet använder för att hantera övergången från fullständig enhet med modern till att uppleva sig som en egen individ. Den ger trygghet i separationsprocessen.
På samma sätt kan egot ses som ett psykologiskt övergångsobjekt, något som hjälper oss att orientera oss i världen och få en känsla av stabilitet och identitet. 

Vår andliga resa hem till vår sanna buddanatur tar fart när vi släpper identifikationen med egot. (Författarens anmärkning).

Gayatri: Gayatri är ett heligt mantra från Rigveda och en av de mest kraftfulla och vördnadsfulla bönerna inom hinduismen. Det är en hymn till solens gudomliga ljus och symboliserar andlig upplysning och visdom. Mantrat används för att rena sinnet, väcka inre ljus och vägleda mot sann kunskap.

Hjärtsutran: Hjärtsutran är en känd text som är baserat på äldre Prajnaparamita-texter (Visdomssutror). Den är cirka 1 500 år gammal och sammanfattar Mahayana-buddhismens visdomslära om tomhet/ Shunyata. Texten skrevs ursprungligen på sanskrit, spreds sedan till Kina, Japan och hela Östasien. Den reciteras ofta som avslutningen på en meditation inom Zen.

Den närmaste motsvarigheten (till Hjärtsutran) inom den tidigare buddismen, Theravada, är Anattalakkhana Sutta (Icke-jag-suttan), som är Buddhas andra predikan, där han förklarar: Alla fem aggregat (form, känsla, perception, formationer, medvetande) är icke-jag (anatta) och bör ses som “detta är inte jag, detta är inte mitt, detta är inte mitt jag”.

Inre kritikern: Den inre kritiska rösten är alltid negativ mot oss själva och ser nästan allt vi gör som fel. Den har utvecklats som ett försvar mot yttre kritik för att hjälpa oss att parera attacker och överleva, men i vuxenlivet blir den ofta destruktiv. Byron Brown i Soul without Shame och Hal och Sidra Stone i Bli vän med ditt inre beskriver denna röst som en del av oss som ständigt dömer och kritiserar oss själva. Den kräver perfektion och hård disciplin, vilket kan sabotera våra relationer och hindra vår personliga utveckling.

När vi blir identifierade med den inre kritikerns negativa åsikter om oss själva tappar vi självförtroendet och förmågan att växa. Därför är det viktigt att förstå och transformera denna röst för att kunna leva ett hälsosamt, kärleksfullt och friare liv. Att arbeta med den inre kritikern är avgörande för att kunna tillgodogöra oss lärande, fördjupa vår meditation och skapa hälsosamma relationer.

Jaget är tomt på egen existens: att jaget uppträder i relation avhängigt av andra fenomen och inte kan existera på egen hand.

Karuna är ett sanskrit- och paliord som betyder medkänsla. I buddhismen syftar karuna på den djupa, uppriktiga önskan att lindra andras lidande. Det är inte samma sak som att tycka synd om någon (passiv medömkan), utan en aktiv vilja att hjälpa, grundad i förståelsen att lidande är en del av livet.

Karuna är en av de fyra “Brahmaviharas” (De gudomliga vistelseorterna Sinnestillstånden) tillsammans med:

• Metta (kärleksfull vänlighet)
• Mudita (medkännande glädje)
• Upekkha (jämnmod)

Att utveckla karuna i meditation och vardag innebär att öppna sitt hjärta för andras lidande med värme och visdom, utan att själv bli överväldigad eller utmattad.

Krishna: Den som valt hängivenhetens andliga väg (Bhakti) älskar ofta Krishna, koherden som sägs ha levt i staden Vrindavan i Nordindien. Hare Krishna rörelsen har sina rötter där till exempel. Utmärkande för Krishna och är att han dansar och spelar flöjt för att uttrycka sin kärlek till det gudomliga och den som följer honom dansar, sjunger och spelar ”med” honom. På Stockholms gator kan man se en grupp anhängare som sjunger, spelar och dansar fram i indiska kläder varje lördag i Gamla Stan. Rörelsen som många betraktar som sekt strävar efter bevarande av patriarkaliska värderingar där det sexuella endast handlar om fortplantning. I Vrindavan däremot kan man finna många andra riktningar för krishnahängivenhet.

Krishnamurti: År 1909 upptäcktes en ung indisk pojke vid namn J. Krishnamurti, som Det Teosofiska samfundet ansåg vara lämpad att bli den kommande världsläraren. Men 1929 avsade sig Krishnamurti denna roll som Messias och framhöll i stället att varje individ måste finna sin egen väg till sanning och frihet. J. Krishnamurti betonade att sann frihet och förståelse bara kan uppnås genom personlig insikt, inte genom någon lära eller auktoritet. Han menade att varje människa måste ifrågasätta sina egna tankar och övertygelser för att finna sin egen sanning. Krishnamurti avvisade organiserad religion och dogmatism och uppmuntrade till ett liv i medvetenhet, utan rädsla eller påverkan från yttre auktoriteter.  Kända citat: ”Sanningen är en väg utan stig.” eller”Det finns ingen väg till frihet, frihet är vägen

Maharshin: Från maha stor och rishi vis,en respektfull titel i Indien för en upplyst person.

Mandala: Mandala betyder ”cirkel” eller ”helhet” på sanskrit och är en geometrisk symbol som representerar universum och andlig ordning. I hinduism och buddhism används mandalas för meditation där mittpunkten symboliserar det Absoluta eller ens sanna Buddha-natur. Sri Yantra är en känd hinduisk mandala av sammanflätade trianglar. Inom tibetansk buddhism görs mandalas av färgad sand som välsignelse och påminnelse om alltings förgänglighet. Även indisk klassisk musik kan ses som en mandala, där allt utgår från borduntonen i mitten.

Metoder

Olika former av behandling eller lärande kan hjälpa oss att förvandla den inre kritikern från destruktivt dömande till en mer urskiljande och stödjande förmåga. Ett urval av dessa metoder som också används som psykoterapi och/eller självkännedom är:

Voice Dialogue – möta och förstå den inre kritikern som en delpersonlighet istället för att bli styrd av den.
Kognitiv terapi med självmedkänsla och Mindfulness – identifiera kritiska tankar och svara med medkänsla istället för självkritik.
Diamond Approach – utforska den inre kritikerns funktion och ursprung för att frigöra vår essens och autenticitet.
Traditionell psykoterapi eller gestaltterapi – arbeta med upplevelsen i nuet för att skapa medvetenhet och integration.
Familjekonstellationer – förstå kritikerns rötter i familjesystemet och lösa ärvda lojaliteter.
Psykosyntes – se kritikern som en del av vår inre mångfald och utveckla en starkare inre ledare.
Expressive Arts (uttryckande konstterapi) – kreativt utforska kritikerns röst och transformera den genom gestaltning och uttryck.

Mindfulness: Mindfulness handlar om att medvetet uppmärksamma sina förnimmelser, känslor, tankar och handlingar i nuet, utan att döma dem. Ursprungligen är det ett centralt begrepp inom buddhismen, där mindfulness är en del av meditation och etisk träning för att utveckla visdom och förstå vad som är verkligt och vad som är inbillat. 

Genom denna medvetenhet kan man agera med större klarhet, omtanke och närvaro i livet. Suttorna Sathipathana Sutta (10) och Annapannasati Sutta (118) från verket Majjhima-Nikaya är ursprunget till Mindfulness och De fyra grunderna för medveten närvaro.

Övning i mindfulness påverkar både hjärnan och kroppen på flera sätt. I modern tid har mindfulness även fått en viktig plats inom medicin och psykologi. Läkaren Jon Kabat-Zinn gjorde begreppet mer allmänt accepterat i väst genom sin forskning, där han visade hur mindfulness-övningar kan minska stress, förbättra fokus och ge bättre känsloreglering. 

Inom kognitiv terapi (till exempel Mindfulnessbaserad Stress Reduktion, MBSR och Mindfulnessbaserad Kognitiv Terapi, MBKT), används mindfulness för att hjälpa människor observera sina tankar och känslor utan att fastna i dem eller automatiskt reagera. Det finns gott om evidens för att MBSR och MBKT kan minska symptom vid depression, ångest och stress, samt för kliniska tillstånd som smärta och beroende.

Mindfulness har dock två betydelser. Det är enligt den buddistiska doktrinen en viktig praktik inom meditationen där sinnet lär sig urskilja medvetet vad som faktiskt är och vad som är inbillat/tänkt, och därmed vad som är rätt handling/tanke/synsätt i enlighet med Buddhas lära. Detta är också inledningen till en djupare förståelse för verklighetens sanna natur.

På så sätt knyter mindfulness ihop en tusenårig andlig praktik med nutida behov av hälsa, balans och inre klarhet i vardagen.

Mindstates: Mindfulness, zen och vipassana handlar alla om att vara närvarande i nuet, men sinnet kan ofta fastna i oro eller minnen och tappa fokus. Genom meditation lär man sig känna igen och släppa dessa tankemönster för att återvända till en klar, stilla och öppen medvetenhet där insikt och inre balans kan växa.

Momos: Momo i det tibetanska språket betyder dumpling, en populär maträtt, typ pastaknyte i Himalaya-regionen.

Nandi: Nandi är den heliga tjuren som i formen av en staty alltid finns framför Shiva-templet, vänd mot Shiva. Han representerar hängivenhet, styrka och orubblig koncentration. Nandi sitter med blicken stadigt riktad mot templets innersta där Shiva finns, vilket symboliserar den totala hängivelse och det fokus vi behöver för att förenas med det gudomliga. Inom mytologin är Nandi också Shivas vahana, alltså hans riddjur, och samtidigt hans främsta vakt, bärare och hängivne tjänare.

Nataraja: En av Shivas många aspekter här i formen av en dansande man med fyra armar stående på sitt bemästrade ego (ofta symboliserat av en demon under hans fot). Han är omgiven av eldsflammor som representerar skapelsens, bevarandets och förstörelsens cykel

New Age: Nyandlighet (New Age) är en modern, eklektisk och individuell andlig praktik som plockar från olika traditioner, ofta med fokus på personlig utveckling och healing, men också på själskvaliteter och självförverkligande. 

Den andliga utövningen kan innehålla allt från kristallhealing, spådom genom till exempel tarot, astrologi, kanalisering, healing genom ljud, handpåläggning, chakrabalansering, aura-läsning, clairvoyance, tidigareliv-terapi, drömtydning och mycket mer. 

Ofta finns ett andligt sökande i grunden och begreppet spänner över ett stort fält där längtan efter sann förståelse finns.

Nyandligheten kritiseras ofta för att sakna vetenskaplig eller teologisk förankring, att fakta blandas med myt, inbillning, pseudovetenskap och/eller så kallat magiskt tänkande. 

Den mer traditionella andligheten finner vi förankrad i etablerade religiösa eller filosofiska system med långa traditioner (till exempel kristendom, buddhism, hinduism, sufism, judendom). Här finner vi ritualer, böner, studier av heliga texter, etik och moral, meditation och kontemplation med en tydlig teologisk eller filosofisk bas. Den traditionella andligheten är inte heller vetenskapligt verifierad, men den har en stark koppling till kultur, historia och samhälle.

Mindfulness som har blivit väldigt populärt i både nyandliga och sekulära sammanhang tolkas fortfarande av somliga som nyandlighet eller “flum”, men Mindfulness har numera mycket vetenskapligt stöd som en teknik där vi kan överkomma stress, lindra kronisk värk, minska sömnbesvär och öka fokus. 

Både nyandliga och sekulära sammanhang använder Mindfulness idag. I nyandlig kontext kan det blandas med mer esoteriska idéer, men i traditionell andlighet (till exempel buddhism) är det en disciplin med lång tradition.

Nibbana (Nirvana på sanskrit) är det högsta målet inom buddhismen. Det betyder “utslocknande” eller “befrielse” – att släcka begärens och okunnighetens eld som orsakar lidande. Det är ett tillstånd bortom födelse och död, där allt lidande upphör, och man upplever fullständig frid, klarhet och frihet från alla illusioner om ett fast “jag”.

Nirgun-bhakti: Nirgun-bhakti är en form av hängivenhet som riktar sig till en Gud utan form eller egenskaper. Ordet nirgun betyder just “utan attribut”. Man betonar att kärlek och hängivenhet kan riktas till det formlösa, universella medvetandet. Kabir, som levde på 1400-talet i Varanasi, var en viktig poet inom denna tradition. Han förkastade både hinduiska och muslimska yttre ritualer och predikade en Gud som inte finns i tempel eller moskéer, utan i människans eget hjärta. Som han skrev: “Sök den inre elden, Gud är inte i stenbilder eller i böcker – han är i ditt andetag, i ditt hjärtas djupaste rum.”

A H. Almaas’ (Diamond Approach) beskriver nirvana också som en dimension av total tomhet och fullständig frihet, där inte bara begär upphör utan hela upplevelsen av att vara en separat varelse upplöses. Nirvana är här inte bara ett slut på lidande, utan frånvaron av all fixering vid existens eller icke-existens – en gränslös, stilla tomhet som vilar i sig själv, bortom allt vi vanligtvis kallar verklighet.

Nirvana Shatakam: Nirvana Shatakam är en kort hymn på sanskrit, skriven av den indiske tänkaren Adi Shankara (“700-talet”). Den består av sex verser där han beskriver den sanna naturen hos det upplysta jaget, bortom kropp och sinne. Hymnen handlar om att inse att vi är rena medvetanden och därför fria från lidande och begränsningar. Den används ofta för meditation och sjungs eller reciteras bland Advatins (ickedualister). Hymnen uppmuntrar att släppa alla falska föreställningar om jaget och inse vår odödliga, oföränderliga natur. 

I slutet av varje vers återkommer orden; Chitananda Rupaha - ett sanskrituttryck som betyder "formen av medvetande och salighet" (chit = medvetande, ananda = salighet, rupaha = form). Det beskriver den sanna naturen hos Självet eller det Absoluta som ren medvetenhet full av lycka, bortom kropp och sinne. Det är en central idé i Vedanta och Shaivism, där man säger att vår innersta verklighet är just denna eviga medvetenhet som är full av frid och glädje. 

Och ordet Shivoham som betyder "Jag är Shiva" på sanskrit. Det är en kraftfull bekräftelse inom Shaivism och Advaita Vedanta som uttrycker insikten att vår sanna natur är identisk med Shiva – det absoluta, eviga medvetandet. Att säga "Shivoham" hjälper till att påminna oss om att vi är mer än vår kropp och våra tankar; vi är den universella medvetenheten själv.

Om:  ”OM” är närvarande i överallt i Indien, det skrivs på väggar, uttalas vid ceremonier, läses i böner och fungerar som ett verktyg för att hjälpa människor att komma i kontakt med sin andliga natur. Enligt hinduism uppkom hela kosmos av den vibration och resonans som följde på att ”OM” uttalades och man kan se ”OM” som början och slutet på en raga (ett musikstycke med bordun). ”OM” innehåller summan av alla ljud i alfabetet och är det gudomliga i form av ett ord. 

För hinduer är ”OM” en symbol för andlig fullkomlighet men ljudet/stavelsen används också av buddhister. Böner som bes påbörjas och avslutas ofta med ”OM”. Den heliga stavelsen uttalas ”OM” men härrör sig från “AUM”. Uppdelningen i de tre bokstäverna A-U-M finner man i texten Mandukya Upanishaden, där de tre stavelserna knyts till vaka, dröm och djup sömn. Den tysta, blott antydda, fjärde aspekten är Turiya (det fjärde) vilket är stavelsens innersta innebörd. 

De tre medvetandetillstånden, (vaka, dröm och djup sömn) och det som transcenderar och genomstrålar dem, Turiya (det fjärde) är de fyra aspekterna av ”OM”. 

”OM” uttalas ofta i en längre bön (mantra) vid exempelvis meditation. Ett mantra är ett sakralt ljud som man använder vid till exempel ritualer, yoga och meditation. Ljudet som uppstår när man upprepar mantrat anses vara en väg att nå enhet och den mediterandes inre ljus. 

Om Mani Padme Hum: Det är ett av de mest kända buddhistiska mantrana, särskilt inom tibetansk buddhism och Avalokiteshvara (Chenrezig)-praktik, bodhisattvan för medkänsla. Mantrat uttrycker “juvelen i lotusen”, där lotus står för visdom som växer ur det smutsiga vattnet (lidande och okunskap), och juvelen står för det uppvaknade medvetandets rena medkänsla. Tillsammans påminner mantrat om att medkänsla och visdom inte är separata, utan hör samman i upplysning.

Oxen i skogen: I zenbuddhismen finns en serie bilder och texter som beskriver en människas väg till upplysning genom symbolen av att leta efter en oxe. Först söker man oxen (den sanna naturen) i skogen, sedan ser man spår, får en glimt, fångar den och tämjer den. Till slut rider man hem på oxen i frid. Men den sista bilden visar att man återvänder till världen med öppet hjärta och hjälper andra, bortom alla idéer om upplysning.

Prasad: Vid hinduisk gudstjänst, puja offras frukt, sötsaker och blommor som under bönen blir välsignat ”prasad” och därefter ges till tillbedjare.

Puja: Puja, sanskrit, betyder “tillbedjan” eller “dyrkan”. Det är en ritual som många hinduer utför varje morgon efter att de har badat eller renat sig. Puja kan utföras i hemmet vid ett litet altare med gudabilder eller i tempel där präster leder ceremonierna. Under puja reciterar man ofta mantran, som är heliga ljud eller fraser, och man mediterar för att fokusera sin andning och koncentration. Ritualen kan också innefatta olika offer, som prasad, och man tänder rökelse medan en ljuslåga ofta brinner framför bilden eller statyetten av guden.

Sadhu: En asket som valt att leva utan ägodelar i hemlöshet. En sadhu ses ofta i orangea kläder och deras andliga utövning är att bada i floder, besöka tempel och heliga platser, till exempel det heliga berget Arunachala. De utspisas vid tempel och pilgrimsorter och är ofta resande fot. De åtnjuter en viss respekt i sin fattigdom och oftast tillhör de någon religiös ordern

Sangha: Sangha betyder gemenskapen med de likasinnade vännerna som utövar meditation och tillämpar Buddhas undervisning. Buddha betonade att sangha är en av de tre juvelerna (tillsammans med Buddha och Dharma) och ansåg gemenskapen som en av de viktigaste stöden för att kunna utvecklas och hålla fast vid sin praktik. Att ha en sangha ger motivation, stöd, inspiration och en känsla av samhörighet på vägen.

Satsang: Satsang betyder ”gemenskap i sanning” en församling där man mediterar, lyssnar på undervisning och sjunger om vår sanna natur. Man går på Satsang hos andliga lärare för att mötas i denna gemenskap. Ofta uppstår samtal eller diskussion där dialogen mellan läraren och eleven leder till djupa insikter som avslöjar egots strukturer så att man kan se bortom eller igenom dem.

Selfinquiry: Self Inquiry, som på svenska kan översättas till självutforskande, utövas för att avtäcka ens sanna natur genom närvaro och förståelse. Det indiska helgonet Ramana Maharshi uppmuntrade denna utforskning genom frågeställningen “Vem Är jag” medan Nisargadatta Maharaj uppmanade sina följare att stanna vid “Jag Är”-känslan som ett sätt att komma i direkt kontakt med sitt sanna väsen. Inom Diamond Approach, som är en modern andlig väg, tillämpar man utforskandet inquiry både av tillvarons mystiska djup och de vardagliga upplevelserna/förnimmelserna i världen så att dessa kan avtäckas och integreras med enheten. 

Sewa: Sewa betyder självutlämnande tjänst eller osjälviskt arbete. Det handlar om att hjälpa andra utan att förvänta sig något tillbaka, och ses som ett sätt att rena hjärtat och växa andligt inom många indiska och andliga traditioner.

Shakti: Shakti är Shiva “in action”, det vill säga när ursprunget/det absoluta blir manifesterat är det Shakti. Shiva och Shakti är alltid förenade i skapelsens dans och Shakti personifieras ofta som gudinnan Devi, Shivas gemål. Shakti är kraften som manifesteras i allt. Hon kan vara kraften som rider på en tiger eller modergudinnan som liv och omhändertagande. Hon kan vara Kali som dansar dödsdansen på Shivas bröst och tillkännager skapelsens ständiga förändring och att allt är förgängligt. 

Shiva-Shakti: Shiva - Shakti är en universell kosmisk kraft som sträcker sig bortom könstillhörighet, likt stillhet och rörelse, födelse och död, det absoluta och det relativa. Det är ett djupt begrepp inom hinduisk filosofi som representerar det dynamiska samspelet mellan skaparen/det absoluta och det skapta/manifestationen. Shiva - Shakti symboliserar föreningen av Shiva, det kosmiska medvetandet, och Shakti, den gudomliga energin som animerar hela skapelsen. 

Shivalingam: Shiva Linga, representerar främst guden Shiva, som är en av hinduismens största gudar och förknippas med både skapelse och förstörelse. Shivalingam symboliserar urpotensen, den totala stillheten, det absoluta ur vilket allt uppstår.

Enligt Shiva Purana beskrivs lingam som en begynnelselös och oändlig kosmisk pelare (Stambha) av eld, som är orsaken till alla orsaker. I myten framträder Shiva ur lingam – den kosmiska eldpelaren och berget Arunachala anses vara Shiva själv.

Shivoham: Shivoham betyder "Jag är Shiva" på sanskrit. Det är en kraftfull bekräftelse inom Shaivism och Advaita Vedanta som uttrycker insikten att vår sanna natur är identisk med Shiva – det absoluta, eviga medvetandet. Att säga "Shivoham" hjälper till att påminna oss om att vi är mer än vår kropp och våra tankar; vi är den universella medvetenheten själv.

Shrutiboxen är en lite handorgel som oavbrutet spelar upp samma två toner, en grundton och en harmoni till den, vanligtvis kvinten eller kvarten, till vilken man sedan kan spela eller sjunga till. 

Shunyata: Shunyata “tomhet” hjälper oss att förstå att det vi uppfattar som verkligt och beständigt egentligen är flyktigt och sammanlänkat med allt annat, vilket kan leda till befrielse från lidande när insikten verkligen sjunker in och man ser igenom det manifesterade.

Självmedkänsla: Självmedkänsla innebär att bemöta sig själv med vänlighet, förståelse och acceptans, särskilt i svåra stunder eller när man misslyckas. Det handlar om att tala till sig själv som man skulle tala till en god vän – i stället för att kritisera eller döma, visar man omsorg och erkänner att lidande och imperfektion är en del av att vara människa. Forskning visar att självmedkänsla minskar stress, ökar emotionell balans och stärker motivation på ett hållbart sätt. Mindful Self-Compassion, MSC, utvecklat av Kristin Neff och Christopher Germer, kombinerar mindfulness och självmedkänsla för att stärka emotionell hållbarhet. Mindfulness handlar om att vända sig mot svåra känslor och tankar med öppenhet och nyfikenhet, medan självmedkänsla innebär att möta dem med vänlighet och förståelse. Tillsammans leder dessa färdigheter till större inre balans, psykologisk frihet och välbefinnande. 

Skandashram var det lilla templet som blev bostad uppe på berget Arunachala där Ramana Maharshi bodde under flera år. Innan bodde han i en grotta.

Sri Aurobindo var en modern yogi född på artonhundratalet som talade om andlig utveckling på ett nytt sätt. Han hade varit politiskt aktiv i motståndsrörelsen mot det brittiska imperiet tillsammans med Ghandi och varit fängslad flera gånger. Senare i livet utvecklade han ett filosofiskt system, Integral yoga som syftade till att förvandla människans beteende i samhället för han menade att man inte kunde skilja materien från anden.

Sri Nisargadatta Maharaj (1897 – 1981) var en Hinduisk lärare (guru) inom ickedualismen. Han blev mycket känd bland västerländska sökare för sitt radikala utfrågningssätt och i samband med att Maurice Friedman nedtecknade och översatte dialog mellan honom och besökare och sedan sammanställde denna dialog i en bok med titeln I Am That. 

The Teosophical Society:

Det Teosofiska samfundets var ursprungligen en esoterisk organisation som grundades 1875 som avsåg tjäna mänskligheten. Gruppen splittrades så småningom och knoppade av sig åt olika håll i världen, en av dem resulterade i Rudolf Steiners Antroposofi. 

Det Teosofiska samfundets aspiration hade varit trefaldigt:

*Att forma ett center för universellt mänskligt brödraskap utan att skilja på ras, tro, manligt/kvinnligt, kasttillhörighet eller hudfärg.

*Att uppmuntra till studier av religionshistoria, filosofi och vetenskap.

*Att utforska oförklarliga lagar i naturen och krafter latenta inom människan. Avsikten var också att förbereda mänskligheten på den kommande "Världsläraren", den så kallade Maitreya.” 

Tomhet: Tomhet betyder inte att ingenting finns. Det betyder att ingenting har ett eget, oberoende och oföränderligt jag. Alla fenomen, inklusive jaget existerar beroende av allt annat. Att förstå tomhet leder till insikt, medkänsla och befrielse från lidande, eftersom vi slutar klamra oss fast vid jagcentrering och rigida föreställningar. Se också Shunyata.

Tre juveler: Buddha, dharma, sangha: Alla buddhister tar sin tillflykt till de tre juvelerna; Buddha – den uppvaknade, dharma – den buddhistiska läran och sangha – och gemenskapen med de likasinnade vännerna på vägen.

Tre sorters yoga:

• Bhakti yoga är hängivenhetens väg, där man genom kärlek och hängiven till Gud eller det gudomliga renar sitt hjärta och förenas med det högsta.
• Jnana yoga är kunskapens väg, där man söker sann förståelse om sig själv och verkligheten genom studier, reflektion och självförverkligande.
• Karma yoga är handlingens väg, där man frigör sig från ego genom osjälviskt arbete och tjänande utan att fästa sig vid resultatet.

Ulladu Narpadu: Ulladu Narpadu är 40 korta verser av Ramana Maharshi som lär ut att vår sanna natur är ren medvetenhet bortom kropp och tanke.

Vipassana: Vipassana betyder ”insikt” och är en buddhistisk meditationsmetod där man observerar, medvetandegör kroppen, andningen och sinnet med fullständig närvaro för att se verkligheten som den är. Genom Vipassana utvecklas klarhet, lugn och djup insikt i sinnets natur.

Virupaksha-grottan är den grotta på Arunachala dit Ramana flyttade efter sin tid i huvudtemplet i staden Tiruvannamalai. Han hade först sökt sig till templet för att meditera i stillhet vid den stora Shiva Lingam nere i källaren, men när han inte fick vara ifred från andra tonåringar där, flyttade han till grottan för att leva i ostörd tystnad och meditation.

Voice Dialogue: Voice Dialogue är en psykoterapeutisk metod utvecklad av Hal och Sidra Stone på 1970-talet.
Idén är att vi vår personlighet består av många inre “röster” (delpersonligheter).
Till exempel: en inre kritiker, en sårbar del, en rebell, en presterare, en förälder — alla med en avsikt att skydda oss.

I Voice Dialogue får du “låta dessa röster tala” — du byter plats, uttrycker olika delar och utforskar hur de påverkar dig.
Syftet är inte att ta bort någon röst utan att medvetandegöra dem, så du som “medvetet jag” kan välja mer fritt i stället för att styras omedvetet.

Metoden används i personlig utveckling, coaching och terapi — ofta för att öka självkännedom, förstå inre konflikter och hitta balans. Voice Dialogue hjälper oss att förstå vilka arketyper som verkar genom rösterna/delpersonligheterna och vilka vi identifierar oss med å ena sidan och vilka vi föraktar å andra sidan.

I ordlistan har vissa fakta framtagits med hjälp av AI-verktyg för textgenerering (Chat-GPT 40/Open AI) som sedan bearbetats av författaren.

Litteraturförteckning

Skönlitteratur

Brunton Paul: A search in secret india/På spaning i det fördolda Indien

Armstrong Karen: Buddha

Hesse Hermann: Siddharta

Krishnamurti J: Meditations

Tolle Eckhart: Lev livet fullt ut (Power of Now)

Sallie Tisdale: Women Of the Way

The Diamond Approach 

A. H. Almaas 

The Unfolding Now: Realizing Your True Nature Through the Practice of Presence 

The Pearl Beyond Price: Integration of Personality into Being: An Object Relations Approach 

Point Of Existence

Love books: Love Unveiled, Nondual Love

The Inner Journey Home

The Power of the Divine Eros

Brown Byron

Soul without Shame: A Guide to Liberating Yourself from the Judge Within 

Theravada buddism

Kornfield, Jack

Path With Heart, The Classic Guide Through the Perils and Promises of Spiritual Life

After the Ecstasy, the Laundry: the Laundry: How the Heart Grows Wise on the Spiritual Path.                                                                                                                                             The Wise Heart: A Guide to the Universal Teachings of Buddhist Psychology 

Goldstein, Joseph

The Experience of Insight: A Simple and Direct Guide to Buddhist meditation

Titmuss, Christopher

Light on Enlightenment: Revolutionary Teachings on The Inner Life

Bhikkhu Bodhi and Bhikkhu Nanamoli 

The Middle Length Discourses of The Buddha: A translation of The Majjhima-Nikaya 

Lagerqvist Elin 

En Zenbuddistisk antologi i översättning och urval av Lagerqvist Elin

Levine, Stephen

A Year to Live: How to Live This Year as If It Were Your Last 

Rosenberg, Larry 

Living in the Light of Death: On the Art of Being Truly Alive 

Fronsdal Gil

The Dhammapada i översättning 

Tara Brach

Radical Acceptance 

Catherine Shaila

Focused and Fearless 

Guy Armstrong

Emptiness

Nattiko

Jag kan ha fel 

Tibetansk buddism

Chödrön Pema

När allt rasar samman: innerliga råd för svåra stunder

Chögyam Trungpa 

Cutting through spiritual materialism 

Rinpoche, Sogyal 

Den tibetanska livs- och dödsboken

Zenbuddism (Japan)

Suzuki Shunryu 

Zen Mind Beginners Mind 

Reps Paul & Senzaki Nygoen

Zen Flesh - Zen Bones

Kabat-Zinn Patric 

Full Catastrophe Living 

Hinduism/ Vedanta

Sri Ramana Maharshi

Ulladu Narpadu

Maurice Stanley Friedman

I Am That / Maharaj Nisargadatta (Advaita-Vedanta)

Sri H. Poonja

This

Ram Das

Be here now

Sufism

H. Inayat Khan

The Mysticism of Sound & Music 

Äldre urkunder: 

Roche Lorin

The Radiance Sutras, 112 Tantra Yoga Teachings

Avadhut Gita: Song of the free soul

Upanishaderna: 1000 och 500 f.Kr. I Upanishaderna möter man tankarna om brahman (världssjälen) och atman (dess motsvarighet hos den enskilda människan)

Bhagavad Gita: Herrens sång. Genom århundraden har Krishnas ord till den förtvivlade Arjuna väglett villrådiga sökare med sin tidlösa visdom

Voice Dialogue

Stone: Embracing the inner critic 

Expressive Arts
Levine: Foundations of Expressive Arts Therapy 

Poesi

Mary Oliver: Devotions

Stephen Mitchell: The Enlightened Heart

Meister Ekhardt: Book of the Heart

Rumi: Kärlekens poem, om ett mänskligt hjärtas djupaste längtan efter den älskade och åtrådda, en längtan efter en upphöjd närhet, som är källan till det gudomliga

Hafiz: The Gift - Poems Inspired by Hafiz, the Great Sufi Master

By Daniel Ladinsky